CFD:er - vad är det?

Förtkortningen CFD står för Contract for Difference. En CFD är ett derivatinstrument, där värdet på den CFD du äger utvecklas i tandem med underliggaren. Underliggaren kan till exempel vara en aktiekurs, ett aktieindex, ett råvarurpis, en växelkurs eller en räntebärande obligation. På svenska används ibland marginalkontrakt som synonym för CFD.

Det är mycket vanligt att sajter som säljer CFD:s erbjuder kreditköp, vilket ger en hävstångseffekt men samtidigt innebär att man riskerar att förlora mer pengar än vad man har satt in i sitt konto.

CFD:s som har aktier som underliggande tillgång

Genom att köpa en CFD kan man spekulera i prisutvecklingen för en aktie utan att faktiskt behöva äga aktier i bolaget. CFD:s används huvudsakligen för kortsiktig spekulation; vill man investera på längre sikt brukar fördelarna med att faktiskt köpa aktier väga över.

Vem är motparten?

När man köper ett Contract for Difference blir man inte ägare till någon aktie, eller en viss mängd valuta, eller något liknande. Istället måste du lita på att den som sålde dig kontraktet kommer att upprätthålla sin del av avtalet och betala dig när du har rätt till det.

Generellt sett ses börslistade CFD:s som handlas via ett clearing house som säkrare än andra CFD:s, men det varierar förstås mellan olika börser och clearing houses.

Ett exempel på en händelse som skakade om handlarnas förtroende för CFD:s är MF Globals konkurs år 2011. MF Global, som tidigare hette Man Financial, erbjöd både börsnoterade derivatinstrument (optioner, futurer, etc) och flera over-the-counter produkter, bland annat Contracts for Difference. MF Global var ett mycket väletablerat och högt ansett företag. Dotterbolaget MF Global Inc hade tillstånd att köpa statsobligationer direkt från the Federal Reserve System och var en av förhållandevis få market makers för statsobligationer i USA. När MF Global kick i konkurs 2011 innebar det inte bara att de inte kunde betala ut de vinster deras klienter hade gjort på CFD:s med mera, utan det uppdagades också att MF Global hade brutit mot reglerna och blandat ihop klienternas innestående medel med företagets.

Insiderhandel

Efter att CFD:s börjat bli populära blev det snabbt uppenbart att de kunde användas för att försöka kringgå reglerna kring insiderhandel eller undgå upptäckt. Istället för att köpa eller sälja aktier i ett bolag man har insiderinformation om köper man motsvarande CFD och detta kan man göra over-the-counter. Flera länder har numera infört regler för att motverka insiderhandel med CFD:s, bland annat Storbritannien där FSA implementerade denna typ av regler redan år 2009.

CFD historia

Konceptet CFD skapas

Contracts for Difference är en förhållandevis ny uppfinning. Produkten utvecklades i början av 1990-talet för att fylla ett behov av equity swaps som kunde handlas på marginalen (köpas på kredit) och som hade aktier listade på Londonbörsen som underliggande tillgång. Två drivande krafter var Brian Keelan och Jon Wood som båda arbetade hos det schweiziska företaget UBS Warburg (numera UBS AG).

Contracts for Difference blev populära bland handlare som företrädde institutioner och hedgefonder, eftersom CFD:S kunde användas för att på ett smidigt och kostnadseffektivt vis balansera upp den riskexponeringen man hade för aktier på Londonbörsen. Allt som krävdes för att göra ett köp var pengar som pant i marginalkontot, och eftersom inga aktier byte ägare undvek man helt den brittiska stämpelskatten.

Vidgad marknad för CFD:s

Under det sena 1990-talet lanserades CFD:s för andra handlare än de stora institutionella handlarna och hedgefondhandlarna. En av pionjärerna var GNI (ursprungligen Gerrard & National Intercommodities) som gjorde det möjligt för vanliga småsparare att köpa CFD:s på deras handelsplats online.

Tillflödet av kapital från småspararna gjorde att handeln med CFD:s blomstrade under 2000-talet och många företag började sälja dem online. Snart fanns det ett rikt utbud av CFD:s som hade andra underliggare än Londonbörslistade aktier. Det behövde inte ens vara aktier som var underliggande längre utan CFD:s skapades för index, råvaror, obligationer, valutor, med mera. CFD:s baserade på stora och välkända aktieindex blev snabbt populära och erbjöd ett alternativ till den traditionella indexfonden. Än idag är det många sparare som köper CFD:s baserade på S&P 500, FTSE, DAX, Dow Jones Industrial Average, Nasdaq Composite och andra stora aktieindex.

Financial spread betting

Efter millenieskiftet började många sajter som sålde CFD:s på den brittiska marknaden att också erbjuda financial spread betting, eftersom financial spread betting var bättre för investerarna ur skattesynpunkt. Bruket spred sig till andra länder med liknande skattesystem, bland annat Irland.

CFD:s blir börslistade

Fram till 2007 såldes CFD:s endast over-the-counter (OTC) men den 5 november 2007 listades CFD:s för första gången på Australian Securities Exchange (ASX). En majoritet av dessa CFD:s använde sig av någon av 50 särskild utvalda välkända aktier listade på ASX som underliggare, men även åtta olika valutapar, några få råvaror och några stora internationellt välkända index användes som underliggare för börslistade CFD:s på ASX redan år 2007. Sedan juni 2014 finns inte längre några CFD:s listade på ASX.